Lilltjejen sover sen halv åtta, N jobbar och jag kör tre kronormaraton. Lite nostalgi som sagt. Jag missade bara ett enda avsnitt när det gick på tv, avsnittet då Bimbo dog (såklart) så nu ska jag banne mig se det.

Eftersom att N jobbar blev det soppa till middag, orka laga mat när man slutar kl fem, ska hämta lilltjejen på dagis, och sen åka hem. Det blir ju inte middag förän runt halv sju om jag ska ställa mig och laga mat. Så då blev det soppa som jag hade fryst in.

Stackars lilltjejen var sist ut på dagis idag, alla andra barn hade åkt hem halv fem men hon verkade inte brydd. Hon hade lekt alldeles själv på gården i 40 minuter, inte ens hennes vanliga fröknar var där utan en från en annan avdelning, men det brydde hon sig heller inte om. Bästaste tjejen. Jag fick en stor kram när jag kom sen har vi myst hela kvällen tills det var dax att sova.

Imorgon skulle svärmor hämta henne, det är lite pusslande när man jobbar sent.

Tack för era kommentarer angående före och efterbilderna. Det värmer. Det är väl bara jag som kanske borde inse att jag måste jobba lite med självkänslan också och inte bara det yttre ;)

Huvudsaken är att jag mår bra, och att jag trivs med mig själv.

Det sjuka är ju att det känns som att jag egentligen inte presterat så mycket, jag har helt enkelt bara hållit en diet. Fast det kanske är prestation i sig, att inte falla för frestelserna.

För helt ärligt, jag älskar fortfarande chips och coca cola. Jag älskar skräpmat. Hade det varit nyttigare så hade jag nog levt på det ;) Men ibland får man ge sig fan på nånting, och låta bli helt enkelt för att nå ett mål.

Jag har inget sötsug, men jag har chips och skräpmatssug :P 

Det svåra blir när jag nått det slutliga målet (eftersom att jag vill ner liiite lite till) Då man känner att man kan unna sig ibland. Det blir nog den riktiga utmaningen. För ibland måste man få unna sig, men jag får väl lära mig att köpa en ½ liter coca cola eller en burk istället för 2 liter varje helg :P

Tack i alla fall!