Just nu känns det som att jag ska dö av tristess. Jag har så jävla tråkigt. Jag vill göra nånting, träffa folk men just nu så går det ju inte.
Lilltjejen sover och N ja han är inte hemma. Han kommer nog inte hem förrän i natt nån gång, runt tolv i bästa fall.

Skulle jag göra nåt så går bussen in till stan kl elva, och då är han garanterat inte hemma.
Visst det är underbart med barn och jag älskar lilltjejen över allt annat men ibland så känner jag mig bara så jävla låst.

Dagtid så försöker jag dra i trådar lite här och där, för det är ju då jag har möjlighet att hälsa på folk eller hitta på nåt. Ibland så får jag respons, ibland inte. Och tyvärr så ledsnar jag då och försöker inte mer.

Men ibland vill man ju faktiskt göra nåt på kvällstid också, precis som förr. Träffa folk, människor man inte känner, gamla bekanta. Tyvärr är oftast min tajming så dålig så att N inte är hemma just då. Vilket är lite typiskt.

Jag har lite panik över att börja jobba igen, för då kommer all min tid gå åt till att jobba, sköta hemmet, ta hand om lilltjejen och förhoppningsvis kan jag skjuta in lite träning och nån ridtur här och där. Sen kommer det att vara fullt. Rädslan över att jag ska bli ännu mer isolerad finns där hela tiden, för ibland så känner jag mig rätt ensam om sanningen ska fram.
Fast ändå så vet jag att det bara är en känsla jag har, för även om jag har haft hur många vänner omkring mig som helst så har jag perioder när jag känner mig ensam ändå. Det bara är så.

Men nä, att sprätta en dyr vinflaska och bara ta nåt glas känns lite dumt (måste köpa hem lite billigt vin) men nån cider ska jag väl kunna unna mig i alla fall, eller varför inte en rom och cola. BTW så har vi gett upp dieten nu i ca 10 dagar. sen kör vi igen. Ibland måste man chocka kroppen lite ;)

Tänkte på en sak idag, det där med att vara en hönsmamma... Det måste ju vara så sjukt jobbigt. Visst som förälder oroar man sig ju alltid, det är ju inte det men att vara sådär extremt nojjig över allt.

Våran lilla tjej är t.ex en riktig klätterapa. Jag hindrar henne inte från att klättra, jag sitter inte med andan i halsen. Hon får klättra, men hon får även känna hur det känns om hon skulle ramla ner (nu klättrar hon ju inte direkt två meter upp utan hon klättrar mer på stolsbenen och ramlar kanske 2 dm eller ramlar ner från soffan)

Man kan inte skydda sina barn från allt, på nåt sätt måste dom få lära sig den hårda vägen.

Sen är det ju så också med t.ex vaccinationer, visst dom gör ont, en stund. Men det är ett nödvändigt ont. Jag sitter inte där och nästan gråter för att dom ger henne en spruta för jag vet att det går över och hon glömmer bort det minuten senare. Men visst lider jag med henne och det gör ont i mammahjärtat efteråt om hon får ont och man inte kan förklara varför, men jag sitter inte med gråten i halsen för smågrejer direkt.

Jag är varken en hönsmamma eller en curlingförälder. Lilltjejen vet redan nu att vill hon ha något får hon hämta det själv (om hon når förstås) hon hjälper till att städa undan sina saker, hämtar sina skor eller sin mössa själv. Men visst, det kanske bara är en period men jag vägrar bli en sån som ska serva med allt.

Dom säger ju det att första barnet typ kväver man, man är nojig över allt och gör allt för att barnet ska gå igenom livet så lätt som möjligt. 
Andra barnet, ja då släpper man på tyglarna lite... och så kommer tredje barnet. Tredje barnet ska vara glad om den får mat, (skämt åsido) tredje barnet får slå sig, gå sin egen väg, lära sig själv, vill man ha något så får man ta det. 
Jag själv är tredje barnet, och jag överlevde ju :P Nu var ju jag förvisso rätt klantig också, eller var och var, jag är...

Nä jag tror inte på det där med att kväva sina barn eller göra allt för dom. Jag tror att dom då i framtiden kommer att få det svårt, har man alltid fått uppassning förväntar man sig att alla ska passa upp på en.
Men det är en fin linje mellan att älska lagom eller för mycket. Att kväva sina barn med kärlek eller släppa lagomt på tyglarna och låta dom växa själva som individer.   

Är lite barnfri nu såhär mitt på dagen, mamma tog lilltjejen och gick iväg. Jag tänkte försöka få nåt jobb gjort, men det är ju sååå segt att komma igång. Fast jag vet ju att när jag väl sitter där så rullar timmarna iväg...

Har i alla fall kört ett bodypump-pass nu på morgonen, även hunnit få i mig lite lunch och tagit en välbehövlig dusch.

Funderade ett tag på att åka ner på jobbet och sätta mig, men jag tror att jag gör klart allt jag kan göra här hemma först så åker jag ner sen nån dag och gör det som ska kompletteras.

Har även hunnit med att beställa hem två vinflaskor från systemet. Skulle ta ca en vecka att få hem dom. Det vita vinet gick inte att beställa från hemsidan så jag får väl höra efter om det när jag hämtar ut dom här två.

Nu när jag snart väger så som jag vill väga har jag börjat fundera på hur jag ska kunna smycka min kropp. Jag har länge velat ha en eller flera tatueringar men det har känts onödigt då jag ändå inte ville visa upp kroppen eller dra uppmärksamhet till den :P

Men nu har jag börjar fundera och även skissa lite. Den lilla djävulen är ju klar sen länge, nere vid fotleden. Tatuera över ärret från benbrottet jag fick för två år sen. Innan hade jag ett kinatecken inristat där (egengjort) tecknet för evighet. Men det blev ju som sagt sönderskuret när dom opererade.

Sen vill jag även skriva in lilltjejens namn och födelsedata, jag funderar på att sätta det på ryggen, alldeles precis där nacken börjar typ eller hur jag ska förklara det.

Sen har jag även funderat på att sätta vingar på ryggen, en plan jag har haft i många år... men jag ska käppa ett kort på min rygg först och leka lite i photoshop för att se om det passar, en sån stor tatuering vill man ju inte direkt inte att den inte ska passa.

Men vi får se, jag kanske gör en och ingen mer också det vet man ju aldrig :P

Idag måste jag gå över och knäppa kort i nya delen, det börjar hända lite saker nu och jag hinner inte med :P Man vill ju dokumentera allt så jag måste snabba på lite nu.

Igår städade jag bakom elementen där inne, med en flaskborste då det är så trångt mellan väggen och elementen. Blev sjukt dålig av byggdammet och har fortfarande en besvärande huvudvärk (är ju dammallergiker, därav min städmani även om vi faktiskt har damm vi också)

På fredag och lördag kunde mamma hjälpa mig med barnvakt om jag ville, det underlättar ju... Får se om jag får nånting gjort ikväll eller idag, rensa ogräs kan jag ju göra när lilltjejen är med men städa där inne går ju inte då det är verktyg lite överallt. Skulle ha slipat lite dörrar också men kanske får tid till det på fredag om det ska regna :P Skrapa fönster går ju inte i regnet ändå...

Men en sak är säker, det blir så jävla fint. Bilder kommer att komma upp när det är klart. Jag spar tills dess ;)

Schampot och balsamet jag provade igår fick toppbetyg av mig.

Mitt hår har ju som jag nämnt tidigare blivit lite lockigt, jag har korkskruvar vid öronen men resten av håret är bara halvlockigt då det förmodligen är för tungt för att orka locka sig helt.
Så nu köpte jag detta från lyko.se

Luktar godis, och håret blev otroligt lent och det lockade upp sig lite mer än vanligt (sådär lagomt, jag passar nog inte i afrokrull direkt). 

Fast om man inte har lite självlockar är det nog bortkastade pengar att använda det. Men för mitt hår fungerade det.

Det blir inte så mycket bloggande nu om dagarna, jag har lixom inte så mycket att skriva om.

Vikten går stadigt neråt, sakta men stadigt. Även fast jag kommer i mina gamla kläder så vill jag ner lite till i vikt, så är det bara. Jag får se om jag stannar vid det tilltänkta målet, det är nu ca 3 kg dit.

För övrigt så håller jag på att städa, rensa ogräs, träna, umgås med lilltjejen, lagar mat, diskar, tvättar... ja ni förstår.

Igår tvättade jag bilen in och utvändigt så nu är den i alla fall ren. Dammsög även lägenheten, bäddade rent i sängarna och torkade golven. När klockan blev nio insåg jag att jag legat i för mycket och kl tio somnade jag med ömmande kropp.

I morse vaknade lilltjejen kl sex, vi gick upp, åt frukost vid sju och sen blev hon trött igen. La henne för att sova halv åtta och hon somnade direkt.
Egentligen borde jag ha lagt mig för att vila jag också men istället hällde jag i mig en celsius och körde igång med ett BodyPump-pass så nu sitter jag här alldeles svettig i 26 graders värme (fönstren är helt öppna men ändå är det varmt här inne) ute är det 25 grader i skuggan och planen är att spendera dagen ute på gården med lilltjejen.
Tänkte försöka blåsa upp hennes pool men jag tror inte att vi har någon pump och det tar nog evigheter att blåsa upp den för hand då jag blir snurrig av att blåsa upp en ballong :P

Nä, jag tror att jag ska försöka kasta mig i duschen nu innan lilltjejen vaknar. Inviga mitt nya schampo och balsam som luktar så otroligt gott. Jag får återkomma med en bedömning.

Har börjat sätta igång med jobbet nu, har ju börjat jobba hemifrån nu med en grej som måste vara klar i augusti. 2 timmar blev det nu, jag får helt enkelt sitta lite när jag har tid. Tänkte be om barnvakt nån dag och enbart koncentrera mig på jobbet i några timmar (jobbet och kaffe då) plöja igenom en bit av högen i alla fall.

Fast just ikväll blev det lite anteckningar lite överallt. Måste ner på jobbet och hämta listor, tider och lite annat. Enklast är väl att sitta där nån dag i några timmar, lugn och ro och ingen som stör :)

Jag vill köra på så att det blir klart så att jag kan slippa det sen. Hur det än är så ligger det ju över en.

Nä nu blir det sängen så att jag orkar upp imorgon...