Lilltjejen fick vara hos morfar medans jag var hos läkaren idag. Tur att pappa är pensionär ;)

Hon somnade i bilen hem och fick sova vidare i sängen då vagnen står på dagis.

När hon vaknade blev det snabbmakaroner med korv. Andra gången hon äter det och jösses vad hon åt. Korven petade hon åt sidan (hon som annars älskar korv) men sen åt hon upp alla makaroner som var på tallriken. Det är tydligen det som gäller, potatis, makaroner eller korvstroganoff med blomkålsmos...

När jag lämnade lilltjejen till pappa idag tittade han på mig och sa "men gud vad fin du har blivit nu, du är så fin i ansiktet och i kroppen, nästan som en fotomodell"
bästaste pappa...

Idag var jag till läkaren, 15 minuter tog det innan han hade fastställt vad felet var, skrivit ut medicin och gett mig information. Lämpligt.

Det var det jag hade misstänkt, och det jag hoppades att det inte skulle vara. Karpaltunnelsyndrom. Syrran är opererad för det, och det är ärftligt. Av nån anledning blir det för trångt för nerverna i handleden och då får man ont, man domnar, tappar känsel, och blir svag. För mig så bränner det ut i tummen när jag försöker ta i nånting. Det räcker med att ta i ett äpple ibland så gör det ont. Spänna fast lilltjejen i bilstolen är en pina, växla i bilen är inte så jävla trevligt det heller.

Jag har ju haft det till och från i två år ungefär, men det har alltid gått över efter ca 2 månader. Det börjar lite lätt, sen ökar smärtan för att sedan ge med sig.
Eftersom att jag inte har ont hela tiden utan bara med 1-2 månaders mellanrum föreslog han att jag skulle prova med handledsskydd både dagtid och på natten. Det finns speciella du har på dagen som är som bandage eller nåt sånt, sen är det skenor nattetid. Och slipper jag operation så är det ju värt det. Sen skulle jag äta pronaxen så fort jag kände av lite smärta i handleden och äta det tills smärtan gav med sig, och direkt då skulle jag börja använda skydden också. Så vi provar. Operera mig vill jag ju inte göra. Men måste man så måste man. Men vi provar som sagt såhär först.