Jag har tänkt på det där med pengar, och att folk tror att man kan köpa lycka.

När jag växte upp hade vi det inte sådär superbra ställt, visst vi var väl inte superfattiga heller men med 4 döttrar boendes hemma så kan jag tänka mig att det gick en del pengar. De flesta av mina kläder var ärvda, jag ärvde cyklar eller så köpte vi dom begagnade, kläder köptes in på klädbytardagar osv. Och det är absolut inget fel med det, missuppfatta mig inte nu.

Jag kommer ihåg en gång då jag hade fått alldeles nya jeans, jag var så stolt över dom, jag var ute och lekte och halkade på gruset och det blev ett hål på knät. Jag vågade knappt komma hem (inte för att mina föräldrar var elaka eller så utan jag skämdes för att jag råkade halka och mina nya jeans gick sönder, jag kände mig så klantig)
Mamma satte sig direkt vid symaskinen och sydde dit en lapp, och för att det inte skulle se ut som om dom var lagade så sydde hon dit lite fler lappar så att det skulle se lite "coolt" ut. Ungefär som att det skulle vara så.

För hela och rena var vi, inga trasiga kläder eller så. Mina föräldrar gjorde verkligen allt, dom jobbade hårt och sparade in på allt som gick att spara in på. Jag hade klasskompisar som köpte märkeskläder och just då skulle man ha levi´s eller crockerjeans, det var lixom inne. Inget annat dög. Jag ville såklart också ha ett par sånna jeans och jag började spara och när jag var 11 år så köpte jag mina allra första jeans helt själv.

Vi hade en 760 då som jag så väl kommer ihåg, den är skrotad nu för jag kommer ihåg reg.nr och såg att dom sålde delar från den på blocket för nåt år sen.
Vi hade även en mazda en 323F ett tag.

Men ändå fast vi inte hade den nyaste bilen, dom senaste kläderna, dom nyaste cyklarna så var vi ändå lyckliga. Det är så jag faktiskt kommer ihåg det att vi inom familjen ändå var lyckliga. Vi åt helgmiddag ihop, vi åkte nåt år på husvagnssemester (efter att ha sparat hela året skulle jag tro) vi åkte upp till stugan och var där. Vi umgicks i familjen och hade det bra.

Mina systrar som är mycket äldre än mig flyttade så småningom ut, jag blev själv kvar och mamma hade pluggat klart och fick jobb. Pappa fick ett bättre jobb och ekonomin blev betydligt bättre.
Vi köpte en ny bil (som jag för övrigt också kommer ihåg reg.nr på) och vi åkte utomlands några gånger.

Huset vi bodde i då började bli för stort så vi hittade en villa på öster med pool som vi istället köpte. Vi bytte bil igen efter 2 år, och ännu en gång efter 2 år.
Jag fick nya kläder lite då och då, en ny cykel, ja allting förändrades.

Blev vi lyckligare för att vi hade råd att unna oss saker? Inte ett dugg.

Just då tyckte jag självkart att det var underbart, jag menar jag var typ 15 år och fick åka utomlands och fick en massa nya kläder. Men såhär i efterhand så funderar jag över om vi verkligen var lyckligare då än innan. Jag vågar nästan påstå att vi faktiskt var lyckligare flera år tidigare när vi inte hade det lika "bra"

Lycka kan inte köpas för pengar. Pengar är inte framgång.
Framgång för mig är att vara lycklig, att leva ett stabilt liv, ett liv fyllt av kärlek.
Jag anser att jag är framgångsrik just nu, jag har inte gjort någon karriär, jag tjänar inte massvis av pengar men jag känner mig ändå framgångsrik. Jag har en underbar familj, en underbar dotter, massvis av kärlek omkring mig.
Det är framgång för mig. Framgång för mig är att känna sig lycklig och att må bra. Visst kan säkert pengar hjälpa till ibland, men pengar är inte allt, jag värderar kärlek mycket mer.

 

Lina

28 mars 2011 14:16

Amen!

http://www.lina-paulina.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag vet att jag ibland gnäller på människor som byter blogg hela tiden, men jag är så jävla less på att inte kunna blogga från mobilen på ett enkelt sätt. Därav bloggtorkan då jag sällan sitter vid datorn utan surfar en hel del från mobilen, dessutom...

Jag gruvar mig lite för abstinensen, sockerabstinensen alltså. När jag började med LCHF var den hemsk, två veckor med extrem huvudvärk och trötthet. Sen när jag åt vanligt ett tag och sen började om med LCHF hade jag ingen abstinens alls. Nu har jag ...

Mamma och Pappa tog lilltjejen på en promenad idag, tanken var att jag skulle göra lite nytta här hemma. Får jag nånting gjort? inte ett jävla skit.Efter att ha somnat halv tre i natt, och sen vaknat av lilltjejens hostningar är jag lite trött idag. ...

Nu var det några dagar sen igen, jag är fortfarande helt matt och slutkörd (känns det som i alla fall) Stormen snuvade mig på min sovmorgon eftersom att N blev utringd för att röja väg. Han fick börja med att röja vägen från oss då två träd vält ner....