Tänkte fortsätta dela med mig om hur vi bor.

Denna gång blir det sovrummet.

Detta är typ det första man ser nästan rakt fram, ett fönster :P

Till höger om dörren står min farmors gamla byrå som jag fick ärva när hon dog. Det är pappa som har gjort i ordning den, lutat av den, bytt beslag och lackat den. Älskar den byrån, mycket för att den påminner mig om farmor som dog 2005 (om jag inte minns helt fel)

På byrån står även ett kort på min älskade Rocky, ovanför hänger en tavla med Rocky och Ilo på som vi knäppte när Ilo var liten bäbis. På så sätt har jag alltid Rocky med mig, han är det första jag ser när jag kliver upp ur sängen.

Våran säng och sängbord, jag vill byta sänggavel men inte N. Men det kommer nog när jag övertalat honom :P Har dock inte fått upp nåt på väggarna än förutom nån tavla på "min" sida. Våra sängar är för övrigt elstyrda, kan lova att det var underbart när jag bröt foten eller i slutet av graviditeten eller varför inte hissa upp sig själv och ligga och surfa med datorn i knät :)
I fotändan står lilltjejens säng.
  

Sovrummet i en annan vinkel, garderobsväggen och byrån igen.
Ska ta reda på grejerna jag stoppat in på sidan om byrån, jag lovar :P

Sen det allra allra bästa som vi har i vårat sovrum på kvällarna/nätterna.
Mammas underbara lilla tjej.

Tack som fan!!

   Har ju glömt lägga in bilder från lyskvällen som var i lördags.
Hade det riktigt trevligt, bar upp grillen på flotten och så drog vi iväg när det började skymma.

Här är några av bilderna i alla fall:

  

Glad lilltjej redo att rullas ut på flotten. Hon somnade en stund i vagnen, sen vaknade hon och fick lite mat. Sen var hon vaken tills vi satte henne i bilen för att åka hem.

Vi fick en jävla tur med vädret då dom hade lovat regn. Men mot kvällen drog molnen bort och det blev riktigt bra väder.

Sen blev det bara mörkare...

Och mörkare... 

Blev inte så många bra bilder, måste plugga inställningarna till kameran :P
Men hade det som sagt grymt mysigt, även om det var lite kallt mot slutet.
Det var för övrigt den 20:e lyskvällen nu, 1990 kom lyskvällen till hälsingland (till enånger för att vara exakt) från finland. Det var tydligen en som sett när finland hade lyskväll från en finlandsbåt (tydligen hade dom det där då dom tömde stugorna för vintern och eldade upp en massa skräp) Och sen dess har det bara växt sig större och större.
Men nu är det verkligen höst, det känns i luften.

Tack som fan!! 

Idag ringde läkarn, han förklarade läget och frågade vad jag ville göra. Han föreslog operation eftersom att jag har sånna problem, men jag fick välja själv. Jag tog operationen, jag vill inte ha såhär längre. Det tär så in i helvete på en att gå runt och ha ont i magen hela dagarna, jag orkar inte det, allra helst inte eftersom att jag har ont i rygg, nacke och har huvudvärk varje dag också. Det blir för mycket.

Han frågade om jag kunde tänka mig att åka till bollnäs, självklart svarade jag, ju fortare jag får bort det här desto mer nöjd är jag.
Redan efter några timmar ringde dom från bollnäs och hade en operationstid (fick lite förtur eftersom att jag har sånna problem varje dag)
20 september kl 07:30 ska jag vara i bollnäs, får stanna över natten och åka hem på tisdagen den 21:a (om dom inte hittar stenar i gallgången för då måste dom öppna och då blir jag kvar längre)
Titthålsoperation där dom går in genom naveln, så nu ryker gallan.

Läkaren sa att 30% inte blir helt bra, utan reagerar ibland på vissa saker och får lite ont. Men inte fan gör det mig nåt, jag har hellre lite ont ibland (han beskrev det som samma smärta jag har nu varje dag) när jag ätit nåt jag inte borde än att ha såhär ont hela tiden och få anfall varje natt då jag ligger på golvet och spyr av smärtan.
För er som har fött barn kan jag beskriva smärtan, det känns som en värk, en sån där värk som kommer alldeles innan krystvärkarna, som sitter högt upp i magen och håller i sig i typ 30-40 minuter (om den inte är konstant och inte släpper förän efter typ 3 timmar)

Men äntligen händer det nåt, känns som att jag börjar se ljuset igen nu och snart slipper N ha en sambo som är trött för att hon inte får sova, grinig för att hon har ont hela tiden, och är allmänt nedstämd och sliten.
Dessutom så kan jag då börja äta sallad igen, måste ta tag i de där sista 10 kilona nu, bara måste.

Tack som fan!!